Homeless in my own home

Ansiktet är stelt efter förmånga salta tårar.
Kroppen är paralyserad efter förmånga tankar.
Händerna är konstigt nog det enda som lever.

Jag skriver. Skriver bort tankarna, känslorna, kärleken och hatet. Jag skulle kunna skriva bort ett helt liv om det vore så. Men det jag. Att skriva.