lördag 30 augusti 2008

Kvällens sista cigarett

Ligger sömnlös och tittar. Ler och tittar, låter blicken undersöka personen som ligger brevid mig och gör mig så glad. Om jag ändå bara kunde spara den där känslan och ta fram den när jag känner mig ensam. Det kan man ju inte. Tyvärr.

lördag 23 augusti 2008

Best friends

Tre tjejer sitter i ett rökmoln på en bänk i Sundbyberg.
"De mest misslyckade, men mest lyckade".
Problem, problem och mer problem. Att vi alltid råkar ut för det. Ändå var det en av de lyckligaste stunderna i mitt liv, även fast vi satt där. Alla tre, med endast problem i huvudet. Det är äkta vänskap. Inte ha problem. Utan att kunna sitta lycklig när man har all skit i världen i huvudet. För man har två riktiga vänner brevid sig.
Att man inte är ensam.

måndag 18 augusti 2008

In love

Sitter ihopkurad i en grå tjocktröja. Den kommer slängas i tvätten vilken dag som helst nu. Då försvinner doften av Brighton och den där killparfymen. Jag funderar över hur många olika killparfymer den kommer lukta i framtiden. Men jag hoppas att det bara är en parfym. En viss kille.

Vissa tänker vad har hänt. Hur hände det. Hur fick hon känslor. Och bara så alla vet undrar jag det med. Jag känner mig som ett enda stort frågetecken som går runt i en parfymluktande tjocktröja.

söndag 17 augusti 2008

The Alcohol Diary

Mina knän sved, efter fallet i backen. Satt och lutate mig emot en stenpelare i mörkret. Senast jag satt lutat mot den där stenpelaren var jag inte själv. Jag hade fjärilar i magen och log.
Men jag var ensam nu.

En vän kom fram till mig och pratade. Jag berättade om hur ont det gjorde. Inte värken i knäna. Utan värken i hela mig. Hon tog min hand och sa jag hoppas verkligen att de funkar nu Elin. Du behöver det och du är värd det mer än någon annan person.

Jag blev rörd. Tårarna rann ner för mina kinder. Det var lycka. Oavsätt om allt går åt helvete så har jag en rikigt vän. Tack.

tisdag 12 augusti 2008

Cigarette Smoker Fiona

Att ligga på sängeen med ipodhörlurarna förhårt intrycka i öronen tillsammans med hög musik. Ett lönlöst försök att slippa höra hjärtat. Varför?

Jo för hjärtrytmen känns i hela kroppen. Oavsätt hur mycket jag önskar att slippa känna det. Nu menar jag inga dödstankar om att få hjärtat att sluta slå. Men att få det sluta slå för fel personer.
Men det lär aldrig gå.

Asfaltsblomma

Jag har aldrig riktigt trott.
Kanske haft förhoppningar.

Varje gång klockan 22.22, 11.11, eller 00.00 önskar jag att få en viss person. Det har jag gjort sen 10 års åldern. Det är att önska.

Att önskan aldrig har slagit in är antingen bevis på ofungerande önskningar. Eller att chansen blir större att önskan slår in när det är 100% rätt person. Då borde det fungera tycker man, eller är det också en sådan kass vanlig förhoppning?

torsdag 7 augusti 2008

Your fractured life

En söt kille i hissen frågade hur jag mådde. Jag bröt ihop. Sprang ut ur hissen, på fel våning. Suddiga gula väggar överallt i blandning med fula bruna dörrar. När jag kände doften av lägenheten på våning tre blev jag lugn. Satte mig i mitt fönster och stirrade tomt ut över Sundbybergs natten.

Jag saknar, jag ångrar, jag ber, jag gråter och jag ler.
Det är för mycket för mig och mina beniga handleder.
Imorgon ska jag klippa mig, förändra mig och hoppas på det bästa.