Klockan var runt två, tunnelbanan stannade ej vid vreten. Fingrarna höll nervöst på med guldhjärtat som hänger runt min hals, dag ut och dag in. Fingrarna var ensamma igen. Var också mitt hjärta det igen?
Ipoden spelade de låtar jag ville höra fast den var på shuffle.
Jag luktade gott men inte mig själv.
Det var en underlig samt underbar natt. punkt.
lördag 28 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar