Jag stod mitt i folkmassan, tittade och beundrade.
Min blick fastnade på en trästol och personen som satt på den.
- Hej, du vet att det där fräter elin?
- Va, vaddå?
Jag tittade ner och såg ett hjärta i neonfärg målat i urringningen.
Jag fick panik, tanken av att det fräter sönder min hud för varje sekund jag stod kvar med honom gjorde det svårt att stå kvar. Men jag stod kvar. Tittade på det neonfärgade hjärtat, på honom och log.
Känslan i magen var tillbaka..
lördag 31 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar